Genom en lins

Känner mig lite yr av trötthet, vilket egentligen är ganska skumt eftersom jag har sovit fascinerande mycket de senaste dygnen. Eller kanske just därför. Sitter just nu i en soffa och skriver på pappas pyttelilla minidator med tangenter som är ungefär en halv kvadratcentimeter stora. Mina ömmande fingertoppar (förklaring: vi har en gitarr i närheten) känns plötsligt väldigt klumpiga.
Påskafton firades med stora tjocka släkten (nio pers) och lite trädgårdsarbete och godis. Det som jag tror slår mig tydligast när släkten träffas är att alla träffas hela tiden. Vanligtvis brukar jag kunna gå undan på mitt rum en liten stund eller gå ut på en promenad, men nu blir jag förföljd av småkusiner som vill spela spel eller leka nån lek eller att jag ska kolla på deras Warhammer-gubbar eller en teckning eller lyssna på ett gitarriff eller kolla vad jag skriver eller gör eller etcetera. Inte för att det gör nånting, verkligen inte, de är verkligen hur söta som helst. Men man får ingen tid för sig själv. Jag blir Kusinen Lisa som är på gränsen till dyrkad av två småpojkar som desperat gärna vill visa hur duktiga och coola de är. Det blir helt enkelt ingen tid över för att sitta ensam på trappan och njuta av tystnaden och den där kravlösa terapin som jag bara hittar här, och som jag bara behöver så mycket.
Men antagligen är det värt det. Kusinerna kommer inte vara småkusiner så värst länge till, och tonårskillar har jag nog fått nog av för några generationer framöver. Så jag tar tacksamt emot varje spontankram som erbjuds och berömmer deras Warhammer-gubbar och spelar med i deras förbenade spel. För att jag älskar dem. Och de är barn, de behöver bekräftelse och kärlek förmodligen mer än jag. Och om det är ensamhet jag behöver så är det ganska lätt ordnat hemma i stan.
I övrigt har jag tagit en del fina bilder här ute, som jag förhoppningsvis kan lägga upp nån gång. Det är fascinerande hur allting blir så mycket vackrare bara man tittar genom en lins.

Dagens lilla glädje-grej: att ta en promenad i vårsolen med yngsta kusinen, lyssna på hans vansinnigt fantasifulla utläggningar och inte behöva säga särskilt mycket alls utan bara beundra hans fantasi.
Sweet dreams <3