Festlighet

Jag är trött, deprimerad och skoltrött. Det regnar och är mörkt och jag har för tillfället totalt tappat livslusten. Har en svenskainlämning att göra tills imorgon (ja, trots att det är lov) men det känns fruktansvärt avlägset att faktiskt göra den. Jag orkar bara inte. Känner mig helt apatisk och, som sagt, deprimerad.
Höstlovet är praktiskt taget uppbokat, vilket känns rätt bra i och med att jag då har nånting att göra hela tiden - vilket i sin tur är bra för att jag då inte deppar ihop totalt i min ensamhet.
Tror jag. Hoppas jag.
Stirrar framför mig på skärmen och inser att det måste låta fruktansvärt trist. Wää, jag sprider misär omkring mig. Läs och känn hur du blir lika deppig som jag. *Skadeglädje*
Närrå, det är självklart inte min mening. Men för att försöka undvika kollektiv deppighet ska jag nog hålla käften nu.

Återträff :)

Kom på att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om som hände i helgen. Det var kanske inte sådär jättemycket, egentligen. Men galet kul <3

Fredag kväll:
Linnéa och Anton kommer (a.k.a Gollum och Sherminator), och Alice och Karin. Vi käkar middag, flummar lite och lyssnar på musik från mobilerna xD Lite senare ringer Hannah och kommer över med sitt gäng och alla tar en promenad. Sedan går några timmar - då jag tror att vi ser på en film - och klockan tre/fyra gör vi ett försök att sova.
Lördag morgon:
Vaknar och segar lite, käkar frukost, sen kommer Andy. Segar lite till innan vi sticker ner till stationen och möter Sören och hennes gäng :) Efter det drar vi på Antons initiativ till Haga och Café Husaren med deras gigantiska monster-bullar. Det är lunchen.
Någon får för sig (förmodligen jag) att vi ska ta Älvsnabben och åka lite båt eftersom det är så fint väder. Det failar rätt totalt, men vi träffar däremot världens underbaraste gubbe som kommer fram till oss på trappan vid Lilla Bommen. Han ställer sig på ett ben och rör sig jättelångsamt (vet ej vad han håller på med). Sen börjar han babbla om att han var cirkusartist, cyklar enhjuling och är 83 år. Sen gör han ett litet jämfotahopp och springer iväg.
Jag är kär i honom.
Lördag kväll:
Käkar pizza på den lokala pizzerian, drar hem och gör oss iordning. Sticker sedan till Lisebergshallen where the party is. Det är rätt lame i början, men sen tar det sig och folk börjar dansa och flumma. Askul att träffa alla igen! <3
Kring tolvslaget tar det slut, och Amanda och Sussi vill att vi följer dem till Heden, vilket vi gärna gör eftersom vi är sådana gentlemän. Det slutar med att vi hänger utanför Lasse på Heden vid några bord och sjunger låtar från Tummelisa. Bara för att vi är så jävla coola.
Efter en liten väntan vid spårvagnshållplatsen och en snabb-språkkurs i skånska (tveeeååå mineeuutorr!) hamnar vi hemma hos mig där vi chillar lite, lyssnar på musik och kollar Hipphipp.
Lördag natt/söndag morgon:
I och med sömnbrist och allmän utmattning flyter timmarna där på kvällen ihop lite grann, men vi tog det rätt lugnt. Det failade lite här och där, men på det hela taget hade vi shuuukt kul. De flesta somnade på morgonkvisten i sofforna framför, var det Bolt? Eller Surf's Up? Nån av dem. Eller båda. Nej, Jiddra inte med Zohan var det. Justdeja. Så underbart värdelös :D Kring sjutiden sov de flesta.
Nån gång vid elva började vi vakna till liv lite smått efter att ha sovit lite till och från, sammanlagt kanske tre timmar för de flesta. Då städade vi lite grann innan vi tog en kort promenad. Sen drog alla till stationen och åkte hem till Skåne och Stockholm. Det sög. Jag lipade, kan jag väl erkänna... :$
På det hela taget: Tack för en underbar helg, alla! Saknar och älskar er <3

Typvaaaa

Dagens kost:
Flingor och yoghurt
Fem pommes frittes
En pepsi
Slutsats:
Ta med i beräkningen två timmars sömn och resultatet är ett väldigt trött jag. Uppdatering om helgen kommer därför senare.

Paus

Sitter för tillfället med en fet kopp varm choklad som jag värmer händerna på (I am Coldfinger) under en - vill jag gärna tro - välförtjänt paus från ekonomisk globalisering som jag har suttit med hela jävla dan. Spyr på texten. Så nu har jag precis tagit mig en liten fika och lyssnar sönder Augustine med Patrick Wolf. Rätt mysigt faktiskt.
I fredags var jag hemma hos Heddas kompis Ange som bor så jävla fint mitt på Linnégatan (fusk!). Det var sjukt kul, mycket mysigt folk :) Lite otippat var det i och för sig att jag och Marcus hamnade i ett hörn med, som Marcus uttryckte det, "en transasminkad vänsterradikal" och diskuterade politik i ungefär trekvart.
Jag vet.
Men det var faktiskt väldigt intressant; både Marcus och (vi kan kalla honom, lite anonymt sådär) Transan (som inte var det egentligen) är väldigt allmänbildade och smarta, och de hade en väldigt fin diskussion, tycker jag.
Men det som gjorde hela kvällen måste ändå ha varit, förutom Marcus underbara dans (den gjorde mig lycklig) gratis fika på Järntorget mitt i natten. Jag, Hilda och en kille som heter Theo hittade en vagn mitt i allt som bjöd på bullar, kaffe och te. Sådana random saker gör mig glad i själen.
Igår var rätt soft. Vaknade lite sent och fick skynda mig till demonstrationen på Gustav Adolfs Torg, mot FRA-lagen. Traskade Avenyn upp och skrek fina slagord (som: "Jalla jalla, privatliv åt alla!" eller: "Vi vill inte va, bevakade av FRA!"). Efter det fick jag äntligen shoppa lite; jag har seriöst haft abstinens i flera veckor. Hittade flera par respektlöst snygga skor, men alla var helt fel inför en annalkande vinter så det blev inget av. Däremot köpte jag en grymt mysig, stor skjorta och en härlig T-shirt. Alltid nåt, liksom ;)
Och idag har jag som sagt bara suttit med ekonomisk-jävla-globalisering. Det är ju intressant, men sjukt jobbigt.

Sex dagar kvar till reunion nu! ^^

Vulkangrillad korv

Jag dampar sönder på skolan. Vi har för mycket. Inte kul. Skolan är en vulkangrillad korv som jag får dansbandsryck på.

Får typ panik. Svårare att andas och ont i magen. Fruktansvärt synd om mig.
Njäe, kanske inte. Det är väl inte så jävla mycket egentligen, men jag stressar upp mig nåt fruktansvärt. Det är för mycket för att jag ska må bra, om man säger så. Bara dör på skolarbete just nu.

Töcken-tisdag

Seg dag. Västtragik sabbade bussarna på morgonen så jag blev sen till musiken, som förutom att börja tidigare failade totalt idag eftersom min ensemblegrupp inte kunde bestämma oss för vilken låt vi skulle spela och alla blev allmänt trötta på varandra.
Sen tre timmars samhäll; inte okej nånstans. Satan vad trött man blir i huvudet av Gardells uppgifter. Intressant, jarrå (jobbar för tillfället om ideologier), men fansåsegt. Fick höra att jag såg omtumlad ut efteråt. Kan nog stämma. Tur att vi hade en myspys-lunch innan i en timme.
Dock var det kalops - vidrigaste maten att göra i storkök. Jag har utvecklat nån sorts fobi mot kalops. Märkte att den var befogad när jag smakade idag, också. Rövryt. Gjorde en liten fuling och norpade lite vegetarisk mat istället, galet mycket godare.
Efter mördar-lektionen i samhäll stressade jag hem för pianolektion som sög. Läraren var nedlåtande och taskig idag. Aslack på människan.
Lektionsfri onsdag imorgon, men definitivt inte pluggfri. Jag får bara panik när jag tänker på hur mycket jag måste göra, så jag tänker inte räkna upp det. Skulle spelat in lite gitarr i studion med Ogmar, men det är så jävla mycket plugg så vi bestämde oss för att åka till skolan istället. Nödvändigt men trist. Alltså blir det välbehövd sovmorgon till ca 10 imorron, sen råplugg fram till fyra då jag ska träffa Hannah och Fredrika för fika :D

Arsle. Det är bara inte okej att vara skoltrött efter en månad i ettan.
*Dansbandsryck*

Säg inte emot mig goddammit

Säger hela tiden att jag kommit så långt. Att jag är så säker och trygg i mig själv. Att jag kan ta en komplimang nu.
Alltid lurar man nån.
Sitter och dör på min sångtagning. Får sån jävla panik, det funkar verkligen inte. Jag kan för mitt liv inte fatta hur folk kan säga att det är bra. Jag försöker, försökerförsöker, men jag förstår bara inte. Det är ju så osäkert, falskt och helt åt helvete. Jag skriver inte det här för att bli emotsagd, jag är bara så jävla missnöjd. Självförtroendet ligger på minus. Känner lite för att slå huvudet i väggen.
Börjar grubbla över hur folk kan med att ge mig beröm för oljudet.
Får panik.
Vet att jag mobbar mig själv. Att en diss från mig själv sårar lika mycket som en diss från nån annan. Vet att det är dumt. Vet faktiskt att jag inte är riktigt så jävla värdelös som det känns som just nu.
Vet att jag kan bättre. Vet hur det ska låta när jag får till det. Lackar sönder på att det bara inte går när jag väl står vid micken. Men som sagt - vet att jag kan.
Bara att göra det. (Y)
Än en gång - det här är faktiskt vad jag känner. Och ärligt talat, om nån ändå skulle få för sig att säga emot mig så skulle jag förmodligen inte ta det till mig. För jag fattar verkligen inte. Jobbar på det, jobbar stenhårt på det, men än så länge hör jag bara skit ur högtalarna.
Sån jävla frustration. Sjukt. *Dunk dunk*

Det är väl bara att öva, antar jag. As they say: övning ger färdighet.
Tjenixxen.

Ömtålig musiker

Sitter en liten, eller ganska stor, aning mörbultad och försöker skriva på första utkastet av novellen som ska in imorgon. Händerna darrar av utmattning, så det går inget vidare.
Förklaring: boxning idag på idrotten. Satanihelvetevadjobbigt. Sjukt kul också, fick ju ut sina aggressioner om inte annat, men så fullkomligt slutkörd har jag nog inte varit på flera år. Gillar't.
Var klantig (?) nog att gå med på att boxas med Oscar. Vältränad friidrottare vs. well, mig.
*Asgarv*
Ja, det gick ju inte sådär jättebra. Sjukt kul som sagt, men det var nog sista gången vi boxades, Oscar? ;)

Håller parallellt med blogguppdateringen på att maila bilder till Lisen, grundaren av Mrs. Glenn fanclub - "platsen för alla som diggar min musik", typ.
Gaaalet kul, på lunchen idag skickades min iPod runt med kladdversionen av nyaste låten. Och så föddes idén om Mrs. Glenn fanclub på facebook. Joina gärna! ;D
(Varför det blev just Mrs. Glenn greppar jag fortfarande inte riktigt. Okej, Glenn fattar jag väl, men MRS? Näe, inte okej. ;)

Ojjsatan, jag borde skriva på svenskanovellen. Hahaaa, det var ju därför jag gick upp till datorn. *Klant*

Sweet dreams, Lambda