Pretto, överpepp och lycklig

Har i helgen städat mitt rum praktiskt taget från golv till tak. Förklaringen är: nytt skrivbord. Efter många timmars pustande och stånkande sitter jag nu alltså vid ett gigantiskt, ljust träbord. Det ser väldigt stort ut jämfört med min lilla laptop. Men jag får plats med benen på bordet, och det känns lite busigt sådär.
Filmkvällen med Alice i fredags var i alla fall otroligt mysig. Vi somnade till lite då och då, och varvade med glass, chokladbollar, chokladsås och en massa prat.
Igår följde jag med Hedda, Miranda och Sofia och några av deras kompisar på en spelning i Vasastan. Bandet hette Almedal (finns på Spotify). De är tydligen hyfsat kända, har spelats på radio nån gång och sådär, men på spelningen var det, inklusive oss - elva pers. Tyckte otroligt synd om stackars bandet, som såg lätt plågade ut när de gick upp på scen. Sångaren skuggade ögonen med handen och räknade.
"...elva tappra själar", sa han, lite sorgset. "Vilken låt vill ni höra?"
Inget svar. Jag höll på att dö. Det var otroligt komiskt. Men i alla fall, sen började de spela, och de var faktiskt asbra live. Dock blev det lite underlig stämning i publiken, men det ändrade vi snart på. Vi sket i att det inte fanns någon egentlig publik och dansade loss. Totalt flummig dans som nästan är lite synd att kalla just dans. Vi hoppade omkring, viftade på armarna och sprang hit och dit. Körde en moshpit också. De måste verkligen ha trott att vi var höga. Helt underbart.

Och, som det förmodligen inte undgått någon: idag är det alla hjärtans dag.
Gick tillbaka ett år bland mina blogginlägg och kollade vad jag skrev förra året. Åh så cyniskt, så bittert, så illa det var. Fy. Det blev så tydligt hur annorlunda jag tänker idag. Visst, alla hjärtans dag svider fortfarande ordentligt som singel, men vadå - det finns ju andra människor i livet. Vänner, familj - kan man inte uppmärksamma dem lite extra istället och vara tacksam för dem? Och ja, jag är medveten om hur pretto och överpepp det låter. Men ändå. Det är väl sant? Så det är så jag försöker tänka. Mazza mazza lööööv på allt och alla. Försöker vara tacksam för allt jag har. Vilket, när jag börjar tänka på det, är en hel del.
Nej, jag ska inte börja nu igen. Ska inte tjata om allt det fina i livet, om hur bra allt är, om hur mycket man själv kan påverka och förbättra sin egen lycka. Ska inte prata om det nu. Tror jag har dragit det några gånger, am I right? :)
Hur som haver. Ikväll ska jag till Miranda med några andra och kolla på Sex and the City och käka Ben & Jerry's och känna oss ensamma tillsammans på alla hjärtans dag.

Dagens lilla glädje-grej: att sitta med en ny låtidé vid pianot och upptäcka att det påminner väldigt mycket om Jamie Cullums All at Sea, men inte är den. (Hannah, jag vet att du vill höra. Jag vet att du vill.)
Sweet dreams <3