Pepp sökes

Hur länge tänker den här vintern hålla i sig egentligen? Jag får panik snart. Jag är så inihelvete trött på att frysa dygnet runt och känna mig klaustrofobiskt instängd inomhus. Och så fort man tror att det börjar töa så kommer ett nytt snöoväder och blåser igen dörren i ansiktet på en. Vafan, jag orkar inte mer.
Jag tar ut alla mina aggressioner på vädret.
Konstruktivt, jag vet. Jag kan ju påverka det så mycket.
Franskaprovet i måndags gick åt pipan, förresten. Inte så att jag bara säger att det gick dåligt. Det gick verkligen dåligt, komiskt jättedåligt. Förutom att det inte riktigt var komiskt. Ganska sorgligt, faktiskt. Smått patetiskt värdelöst, sådär.
Usch.
Idag fick vi i alla fall nya ensemblegrupper i musiken. Jag och min grupp blev tilldelade att arbeta med 60-talet, vilket innebär att vi kommer spela lite Jimi Hendrix, The Beatles och The Kinks. Jag ska spela bas på Hendrix och Beatles och sjunga på Kinks, är det tänkt. Det ska nog bli bra. Taggad.
Har en massa läxor att göra nu egentligen. Som vanligt. Chattar med Miranda och är inne på facebook istället.
Som vanligt.
Min pepp är lite försvunnen idag. Has anyone seen my pepp?

Dagens lilla glädje-grej: att sitta vid köksbordet med min hårt arbetande syster och mysa med nybakta scones.
In the words of Oscar Wilde: I can resist anything but temptation. Och nybakta scones.
Sweet dreams <3