Snö överallt i luften, tallrikar från igår på skrivbordet, läppstift på tandborsten, The Wombats i högtalarna, en ouppackad väska på golvet, facebookchatten som ploppar till. Livet i korthet just nu.
Sista lovdagen. Utvärdering:
har tillbringat lovet med uteslutande härliga människor. Varit på spelning, myst, fikat, shoppat, fikat lite mer, shoppat lite till, myst ännu mer, lyssnat på och spelat en massa musik, sovit en hel del, sett på en massa filmer. Pluggat alldeles för lite. Har skrivit novellen i svenskan som inte ska in förrän om två veckor, men helt förträngt geografin som ska in på tisdag. Jag är jättebra.
Idag skulle jag och Karin ha tagit en gitarr och kubbat ner till Haga och spelat lite random låtar, men Västtragik har tydligen flippat ur totalt och det slutar bara aldrig snöa. Vi bangar det och ska skapa en festmåltid här hemma istället med en massa bröd och kakor och bullar och grejer. Så det blir en heldag i köket, förmodligen. Tss, det kan väl vara nice det med.
Börjar få lite lätt post-ångest, som jag gärna kallar det (post=efter. Typ). Det blir ofta så att efter nånting som är jättekul så får jag lite ångest för jag vill liksom bara ha mer (och det är ju egentligen rätt korkat, istället för att vara glad för det man har haft, liksom. Klyftigt). Så nu i slutet av lovet, efter att ha träffat folk jag inte träffar så ofta och haft vansinnigt trevligt, så har jag lite lätt, naggande ångest. Tur då att Karin är på väg hit.
(Parentes: fick precis ett sms med min fina sms-signal Ima fajarin' mah laza! och blev SJUKT rädd, verkligen jättejätterädd. Hoppade till i stolen och trodde jag skulle få en hjärtattack. Phew.)
Dagens lilla glädje-grej: att bli lite lätt bombad på facebookchatten av folk som är glada att jag är hemma.
Sweet dreams <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar