Tänk dig att du är två, ett ansikte vänt åt olika håll. Ett som ser och ett som ser det som ser. Du är aldrig ensam, för vilket av de två du än är så har du alltid den andra med dig. Du är alltid älskad och förstådd, aldrig ensam och försmådd. Du är en delad enhet.
Och du strålar samman i en strålande punkt av lugn, en kompakt inre godhet som är du. Den här punkten är alltid med dig, lugnar dig i kaoset och tröstar dig i förtvivlan. För oavsett vad som händer så har du alltid dig själv. Helt ensam är du aldrig.
Älska dig själv och du är älskad tillbaka.
I will stop, cut me off this painful fiction
How it hurts, this dangerous addiction!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar