Hey June

Sitter återigen iförd solglasögon och bikini, men den här gången på balkongen hemma i stan. Härifrån har jag fin utsikt över en nytvättad, skinande bil.
Och ja, det var jag som tvättade den; känner mig som en Väldigt Duktig Dotter. Fast lite pinsamt var det ju när jag stod och gnuggade på bakluckan precis när några killar körde förbi på en moppe. De stannade till och stirrade lite innan de skrattande körde iväg.
Eehh, ja. Det var sådär kul.
Precis som Petra skrev så känns det helt sjukt med en ny månad igen. Tiden går verkligen så jävla fort nu. Helt okontrollerbart.
Men ganska skönt, också. Jag menar, nu vill jag verkligen ha lov, jag vill verkligen sluta skolan, det är så dags nu. Men det är lite knappa två veckor kvar. Vilket ju faktiskt inte är så mycket.
Gick på stan lite grand idag, köpte lite sista-minuten-presenter och sådär. Men när jag skulle åka hem och stod och väntade på vagnen, så var det sån trafikstockning. Stod vid Kungsportsplatsen där det var fullt med spårvagnar nästan upp till Götaplatsen.
På grund av studentvagnar.
Jag såg säkert femton lastbilar fulla med skrikande, sjungande, skrattande studenter under lika många minuter. Bredvid mig stod några gubbar och muttrade något om "hur roligt kan det vara att hålla på att skrika sådär, mummelmummel, dagens ungdom, mummelmummel", men jag kunde inte låta bli att skratta. De hade så roligt, studenterna. De var så lyckliga. Det var så härligt att se.
Jag älskar sommaren. Vet att det är ganska självklart, men jag var tvungen att säga det. Sommarsommarsommar!
Och nu ska jag upp till Härlanda tjärn och bada med några kompisar.

Hey June, don't let me down

(Jag syftar på Beatles, om det inte framgick...)