Festlighet

Jag är trött, deprimerad och skoltrött. Det regnar och är mörkt och jag har för tillfället totalt tappat livslusten. Har en svenskainlämning att göra tills imorgon (ja, trots att det är lov) men det känns fruktansvärt avlägset att faktiskt göra den. Jag orkar bara inte. Känner mig helt apatisk och, som sagt, deprimerad.
Höstlovet är praktiskt taget uppbokat, vilket känns rätt bra i och med att jag då har nånting att göra hela tiden - vilket i sin tur är bra för att jag då inte deppar ihop totalt i min ensamhet.
Tror jag. Hoppas jag.
Stirrar framför mig på skärmen och inser att det måste låta fruktansvärt trist. Wää, jag sprider misär omkring mig. Läs och känn hur du blir lika deppig som jag. *Skadeglädje*
Närrå, det är självklart inte min mening. Men för att försöka undvika kollektiv deppighet ska jag nog hålla käften nu.